Bitter deluxe

Ikväll är jag på sånt där jävla skitpissigt humör. Ja ursäkta språket!

Endomagen värker och det känns som om den ska sprängas vilken sekund som helst, jag dumpar på vad jag än stoppar i munnen och verkligen ALLT är skit. Jag gick och la mig bara för att skona sambon men är kudden som den ska? Nej, klart den inte är…. 😠 

Hoppas på lite sömn och att morgondagen är bättre!

Annonser

Blä, blä och åter blä

Det är inget som känns positivt och bra just nu. Usch, skriver det igen… Så trött, ledsen och slut i själen. Ekonomin repar sig inte och jag känner hur kronofogden kommer och flåsar mig i nacken. Orkar inte tänka eller känna. Stänger av mer och mer. Samtidigt ska jag börja gå djupare i traumabearbetningen och jag vet ärligt talat inte hur jag ska orka med allt det här? Jag är åtminstone tacksam för att jag, under tiden vi kör djupare, får träffa O två gånger i veckan! Kommer jag ur det här hel så kommer aldrig någonting kunna stoppa mig i framtiden!

Fit for fight

Jag längtar efter min vältränade kropp! Kroppen som mådde bra och inte blev sjuk av minsta lilla ansträngning!
Kommer jag någonsin ha den kroppen igen?
Jag har iaf bestämt mig nu för att byta VC och låsa mina journaler från psyk och den gamla VC bara för att få en nystart!
Kanske kan jag få en ny remiss till GBP där läkaren INTE har skrivit att jag är svårt psykiskt instabil fast det inte stämmer.

Då kanske vi också kan få hjälp med IVF.
Jag verkar ha östrogen så det räcker men jag får ingen stegring på LH hormoner.
Det finns ju medicin att få men det är tveksamt att jag får dem innan en viktnedgång.

Det är väl bara att träna? Nej, min kropp funkar inte så.. För att jag ska få en viktnedgång och behålla den så behöver jag träna sex dagar i veckan minst och det är ingen som tycker att det är sunt.
Äter jag nutrilett eller liknande så går jag förvisso ner ett par kg. Men det är enbart vätskan jag förlorar.

Nåja, ska sluta gnälla nu.
Blev bara så ledsen när jag såg gamla bilder på mig själv.

Tack för det doktorn

Vad ska jag säga?
Precis pratat med magläkaren och inget var fel på proverna. Fått mer stoppande medicin eftersom jag gjort slut på det jag fick när jag var på undersökningen och jag skulle höra av mig om det inte bli bättre. Men vad ska han göra när det inte är något fel?

Blir så ledsen och trött på min kropp som hela tiden motarbetar mig. Men på ett sätt är det bra, jag är ju fullt frisk och behöver inte äta några farliga mediciner den dagen jag blir gravid!

Att jag sedan mår uruselt är ju en helt annan sak!

Cambridge

Så sitter jag här på bussen igen på väg till psykologen.

Eftersom jag inte får någon gbp Så beslöt jag mig för att ta kontakt med en Cambridgekonsult och igår var vi på information om det. Vi pratade lite först och hon frågade om jag hade några sjukdomar. Jag berättade om mitt höga blodtryck, insulinresistensen, PCOS, depressionerna som kommer ibland och sedan om magen som krånglar som den gör med alla kräkningar och diarréer. Hon liksom de flesta andra jag pratat med var alldeles förundrad och chockad över att jag inte får hjälp av sjukvården med min vikt. Speciellt eftersom jag har ett BMI över 40 också.
Hon ville inte att jag skulle börja med Cambridge utan hon lovade att hon skulle hjälpa mig kämpa för att få hjälp av sjukvården. Eller som hon också sa, den sjuka vården.

Jag tycker det är skrämmande att man i 2013 års Sverige ska behöva kämpa som ett djur för att få rätt vård och för att man ska behöva lida för att man en gång har lidit av psykisk ohälsa. Visst gör jag det till och från idag också. Men varför? Har dem funderat på det?
Kvinnan jag träffade igår tyckte inte alls det var konstigt att jag mår dåligt psykiskt ibland och allra helst inte när jag gång efter annan blir så illa behandlad utav läkare och vårdpersonal.

Bäst jag slutar skriva nu innan jag blir riktigt arg…
Men jag säger en sak, det är en väldig tur jag har min psykolog!!!

Lasarettsbesök mm

Sjukgymnasten på smärtmottagningen stod på schemat idag. Han var ond och elak. Tryckte, klämde om nöp mig överallt. Han trodde att det kunde vara Derums (fettvävsreumatism) och Fibromyalgi som jag har, men han ville diskutera det med läkaren i morgon som jag också ska träffa senare på eftermiddagen. Han trodde att det kommer bli aktuellt med rehabgruppen för min del men ville diskutera även det med läkaren.

Huvudvärken är på plats och det är jobbigt med snön. Jag har blivit väldigt ljuskänslig sen denna konstiga huvudvärk äntrade min värld. Hoppas nu bara att det går fort till på tisdag så jag kan säga till att jag måste få hjälp med det samma med bltr. Orkar inte ha det så här längre.

Varit tvungen att vara lite besvärlig idag på medecinmottagningen och min VC angående det jag skrev om igår.
Tänk att jag kan göra de stackars sekreterarna så nyfikna och misstänksamma bara genom att begära ut mina journaler! Handlingar som jag enligt lag har rätt till. Handlingar som jag inte behöver redogöra för varför jag vill ha och ändå får sitta och försvara mig.
Passade även på att ringa till överviktsenheten när jag ändå ringde dem andra samtalen och fick en telefontid på fredag??? Det är väl ändå inte vettigt?
Dessutom förstår jag inte varför det ska behöva vara ett och ett halvt års väntetid på GBP:n här när det görs 400 operationer i HELA Sverige under ett år?

Nä, nu ska jag sluta vara bitter och istället ”njuta” av busschaufförens parfym.