Första månaden

Tiden bara rusar iväg, grodan Julia är nu 4 veckor och 4 dagar gammal och växer så det knakar.

Vi hade en tuff start med amningen. Jag hade såriga bröstvårtor som blödde så Julia kräktes blod (det är inte alldeles ovanligt) och det gjorde så fruktansvärt ont att amma så jag blev beordrad att sluta amma på ena bröstet och bara pumpa det. Min mjölkproduktion var/är inte den bästa och grodan gick ner alldeles för mycket i vikt så vi blev återinlagda på BB där vi skulle börja med ersättning och ge det varannan timme. Det var riktigt tufft och jag kände mig otillräcklig som mamma. Jag kunde inte ge min älskade dotter det hon så väl behövde. När vi blev inlagda så gjordes en odling av såren och de visade sig att jag har både streptokocker och stafylokocker i sår och mjölk så jag fick börja med penicillin. Efter 7 av 10 dagar var det fortfarande inte läkt. Jag fick en ny kur utskriven som jag har tre dagar kvar att äta och sist när jag var på amningsmottagningen togs en ny odling för både läkare och sköterska trodde att det var bakterier kvar eftersom blodgenomströmningen i vårtgården och bröstvårtan är påverkad. Visar odlingen bakterier blir det en ny kur och då får jag byta sort.

Jag har varit riktigt, riktigt ledsen och nedslagen av detta med amningen och att behöva ge ersättning men börjar nu acceptera att jag inte kommer kunna helamma. Efter att ha dubbelpumpat, använt Syntocinonspray och försökt att amma trots smärta och produktionen inte ökar så nej, mina bröst var inte gjorda för att helamma tyvärr. Tänk om någon hade berättat för mig innan att det kan vara så tufft med amningen och framförallt att man känner sig så maktlös och ledsen när det inte fungerar.  Fördelen med ersättning är att pappa också kan delta i matningen och få en närmare relation med Julia. ❤ 

Annars har allt gått väldigt, väldigt bra! Det är en supersnäll liten tjej vi har. Sover, äter och är för det mesta väldigt glad. Klart atthon blir ledsen ibland men då är det något som stör henne. 

Min lilla groda ❤

Idag är det för övrigt 19 år sedan min mamma gick hem. 19 år?! Jag vet inte riktgt var dem åren har tagit vägen? Ja du lilla Julia, en dag hoppas jag att du får träffa din mormor! Fast ni har nog redan träffats förresten, det är jag helt säker på. ❤