Återblick

Vilket år 2017 var. Att få uppleva ett helt år med min lilla tjej, få se henne växa och utvecklas. Det har varit och är alldeles underbart ❤️ Snart går hon själv, hon älskar musik, skrattar, är glad och charmar varenda kotte. Jag brukar säga att hennes uppgift här i livet är att få folk att dra på smilbanden. Jag är verkligen lyckligt lottad som har fått denna tös i mitt liv. Hon gör mig hel. ❤️

Jag har hunnit med en ny operation av magen som verkar ha gjort nytta. Jag får inte alls hypoglykemierna i samma utsträckning och framför allt inte efter precis allt jag äter! Dessutom räknas jag nu mera som viktstabil.

I slutet av året var vi till Island så att Julia skulle få träffa sina släktingar där. Det var en riktigt härlig och avslappnad resa men ändå hann vi med mycket. Jag började sticka islandströjor när vi var där och nu kan jag inte sluta 😃Just nu håller jag på med en beställning. Det isländska garnet är verkligen något jag rekommenderar att sticka i.

Julias födelsedag var väldigt fin med många besökare och fina presenter. ❤️

Julen var betydligt lugnare men väldigt fin.

Nu passar jag på att önska er alla och en var ett riktigt gott nytt år!

Man ska inte slarva

I förra veckan var jag till VC för att ta de årliga proverna som vi överviktsopererade ska ta. Jag var helt säker på att allt skulle vara ok men tji fick jag. Hb, alltså blodvärdet, och järndepåerna var alldeles för låga. Jag har ett förhöjt homocystein värde, det mäter funktionen av B12, när homocysteinvärdet är förhöjt förklarade läkarn det med att B12-vitaminerna är på fikarast allihop. Dessutom ligger jag precis på gränsen vad det gäller B12. Får jag inte upp värdena med tabletter inom en snar framtid kommer det bli injektioner. Jag har inte ätit mina vitaminer som jag ska så att värdena är dåliga är väl egentligen inte alls konstigt. Med det sagt, slarva inte med vitaminerna, förr eller senare sjunker de i botten och då mår man inte bra. Framförallt homocysteinet kan vara anledningen till min ledvärk. Nu tog han inte ens prov på D-vitaminet men risken är ju ganska stor att jag ligger för lågt även där. Så ja, ni som gjort en överviktsoperation, slarva inte med era vitaminer!

Idag har min lilla groda och jag varit och simmat. 9 dyk fick hon göra och för varje gång gick det bättre och bättre! 😊 Hon är så otroligt duktig och jag blir så stolt. ❤️ Hon har kommit på ett eget sätt att ta sig fram istället för att krypa, hon ligger på rygg och skjuter ifrån med fötterna, det går snabbt och hon kommer dit hon ska 😂 Lilla sötnöten. Alla framsteg, all kärlek, all glädje, all frustration ja allt gör mig hel och komplett. Det är verkligen kärlek i dess renaste form ❤️❤️❤️

Vilken helg

Vi fick så otroligt mycket gjort här hemma i helgen. Såna där saker som har ögat och skavt sen vi flyttade in. Överallt fanns gardinfästen uppsatta, utom i sovrummet. Så hittills har vi inte haft några gardiner där, men nu har vi! 😊 I vardagsrummet fanns ingen krok till lampa i taket. Men i helgen fixade vi det så äntligen har vi taklampa där 😍 Nu går ju ljuskällor att fixa utan taklampa men jag kan lova att det var en klar förbättring! Taklampor bytte plats hejvilt och bra blev det. 😊 nu är det bara grodans och mina kläder som ska sorteras och säljas/skänkas. Den där lilla damen växer liksom ur sina kläder på något konstigt vis 🙄

Jag har så smått kommit igång med kroppen igen. Promenader varje dag och hemmaträning! Är absolut inte ute efter några extrema resultat utan jag måste bara komma igång både för min och grodans skull. Jag bara måste få beklaga mig lite över alla dessa människor som gör en gastric bypass och sedan tror att man inte behöver underhålla det eller ändra livsstil. Jag har sagt det så många gånger förut och säger det igen. Operationen är enbart ett verktyg! Det är en livsstilsförändring som krävs och ett verktyg som behöver skötas om resten av livet för att det ska funka! Därför måste man ta reda på anledningen till varför man gömt sig bakom övervikten/fetman och jobba med det! Visst kan man skylla på en det ena, en det andra. Men jag har också PCOS, visst har jag haft bekymret med att inte kunna äta och det blur man inte tjock av men sen måste man ju faktiskt fundera på vad som stoppas i munnen. Nåja, jag ger mig nu! 😉

Liten uppdatering

Vet ni två blodsockerfall och en riktig dump sedan jag omopererades. Visst är det helt fantastiskt??? Är det ens möjligt? Sådan enorm glädje och lycka att kunna äta igen utan smärta!

Lillgrodan bara växer och utvecklas och just nu är hon så enormt glad för två av hennes systrar är hos oss. Hon skiner upp varje gång hon ser dem, skrattar och bara suger i sig alla intryck. Det kommer bli tomt när de åker hem till sin mamma. 

Känns overkligt

Alltså min lilla groda. Det är såna enorma framsteg som händer just nu! Igår satt hon alldeles själv, inte jätte länge men hon satt ändå själv! Hon rullar från rygg till mage och snart kryper hon. Mitt älskade lilla efterlängtade hjärta. Igårkväll när jag tog upp henne för att rapa medan hon sov slog det mig att hon faktiskt är min. Att detta är en människa jag kommer ha ansvar för till hon är gammal nog att bestämma över sig själv. På ett sätt känns det fortfarande overkligt för mig, att jag aldrig behöver lämna tillbaka henne till någon annan. Hon är MIN och inte lånad. Är det fler som känner så här? Handlar det om att jag väntat och längtat så länge? Eller är det så här för alla oavsett hur länge man försökt?
Fick komma hem i onsdags och det var riktigt skönt även om jag kan sakna den justerbara sängen på sjukhuset! 😂 Fast i natt har jag faktiskt kunnat legat ner. Nätterna innan har jag i princip suttit och sovit. Maten funkar någorlunda vilket jag är enormt tacksam för! Vill inte vara med om fler operationer nu även om risken är ganska så stor att det kommer bli igen tyvärr.

Operationen är gjord

I går kom jag till kirurgmottagningen strax innan 9 för att bli inlagd på dagavdelningen. Det var dags för operation. När jag väl kom in vid 10 fick jag byta om och dropp blev satt sedan var det en låååång väntan. Vid 14 blev jag ivägrullad till op. Personalen var helt fantastiska och tog så väl hand om mig! Strax efter 17 kom jag till uppvaket och som vanligt hade jag väldigt ont när jag vaknade. Blev kvar där till ca 19 då jag fick komma upp på avdelningen jag ligger nu. Sköterskan jag pratade med här i går kväll berättade att jag bl.a. hade sammanväxningar i magen som hade åtgärdats men att det även var mer åtgärder som Torsten kommer prata om på ronden. Jag är ordinerad endast klara vätskor till att börja med och jag måste ta det väldigt lugnt så på något sätt känns det som om han fick göra om delar av op som han pratade om på inskrivningen, men vi får se vad han säger när han kommer. Jag är så oändligt tacksam att det var just Torsten som tagit hand om mig och ännu mer tacksam över att jag faktiskt inte är galen och knäpp utan att det fanns saker att åtgärda! Jag har haft väldigt svårt att sova i natt men jag tror bestämt att smärtlindringen börjar göra nytta nu så kanske att jag kan sova några timmar. 

Någon quiqfix är verkligen inte en gastric bypass trots att väldigt många verkar tro det. Jag har skrivit det förut men skriver det igen. För mig handlade inte operationen om att bli smal. Jag valde att göra op eftersom jag har PCOS och endometrios och skulle behöva hjälp att bli gravid, nu kom det ju av sig själv ändå 🙏. Jag medicinerade för högt blodtryck och insulinresistens vilket jag kunde sluta med efter op. Jag har varit smal i perioder men då har jag tränat 7 dagar i veckan och ändå bara kunnat äta minimalt med mat vilket till stor del på PCOS:en. Att jag blev smal på kuppen var bra ett enormt plus för mig. Jag gjorde op i oktober 2014 och den 12 december fick jag mitt första tarmvred, tack och lov löste det sig själv så jag behövde aldrig någon operation då men många timmar på akuten och en skiktröntgen. Efter drygt sex månader hade jag gått ner över 30 kg men jag levde också på digestivekex och piggelin. Det var det enda jag kunde äta utan att få ont. Min psykolog såg till så jag blev akutopererad och då slöts en slits som hade gått upp och den orsakade med största sannolikhet små tarmvred varje gång jag åt eller drack. Jag blev bättre och kunde börja äta och dricka igen! Den sommaren mådde jag faktiskt riktigt bra. På hösten började dock allt ta fart igen. Jag hade mycket smärtor och fick svårare och svårare att äta och vikten gick stadigt neråt. Efter ett besök på VC fick jag remiss till kirurgen på Sahlgrenska. I juni 2016 kom jag dit första gången och hade jag inte då varit gravid så hade jag reopererats redan då. Men gravid var jag och grodan såg till att ta den näringen hon behövde och graviditeten flöt på över förväntan! ❤️ Vid återbesöket i november bestämdes att jag skulle komma tillbaka på ett nytt besök i januari/februari för ny bedömning och planering av op. Det drog ut lite på tiden men i april var det dags och det var nog det absolut kortaste läkarbesök jag varit på. Hade inte jag frågat när operationen kunde tänkas bli av hade besöket blivit ännu kortare. Passageröntgen gjordes utan fynd och ja, här ligger jag nu reopererad och sammanväxningar och något mer är åtgärdat. Nu hopps jag bara på att allt blir ok så jag kan börja äta igen! Å kanske, kanske kan jag slippa de ständiga hypoglykemiattackerna! Smal har jag blivit förvisso men jag har långt ifrån mått bra. 

Om ni bara visste hur enormt mycket jag saknar min lilla groda! Min älskade lilla tjej men de kommer och hälsar på mig idag och förhoppningsvis får jag komma hem under morgondagen. 

Helgen som gick var vi hos min mormor. Julia skiner upp som en sol så fort hon ser sin gammelmormor. De har något speciellt ihop de där två. ❤️ Mormors enorma glädje över att grodan faktiskt är här. Nä, för det är verkligen ingen självklarhet att hon finns. Efter alla år av kämpande och försök. Men till slut kom hon, äntligen var det meningen ❤️❤️❤️

Håll en tumme

Idag är det fem månader sedan jag hade Julia på bröstet för första gången. För varje dag som går växer hon och utvecklas mer och mer. ❤️ Mitt lilla hjärtegryn, så enormt efterlängtad och älskad ❤️ 

Om en vecka är jag på plats på kirurgen och kanske är jag nyopererad eller så väntar jag på att få komma in på op. Hur som helst så hoppas jag att Torsten och Hans kan klura ut vad felet är och att jag ska kunna börja äta igen! Till den som tror att en gastric bypass är en quiqfix säger jag bara: TÄNK OM!!! Du behöver ställa om hela ditt leverne, helst ska vi äta 6-8 gånger per dag. Många av oss dumpar på fett och/eller socker, en del av oss kan inte äta kolhydrater överhuvudtaget för då får vi extrema blodsocker fall. Vi är många som lider av reaktiv hypoglykemi vilket innebär att blodsockret sjunker till farligt låga nivåer efter att vi har ätit, OM man nu överhuvudtaget kan äta! Hur många som lider av näringsbrister vill nog inte ens veta… Jo, man ska må bra och kunna äta efter en gastric bypass men tyvärr är komplikationerna många. På ett sätt kan jag ångra operationen. Visst har jag gått ner i vikt och blivit smal men jag mår långt ifrån bra och har ingen energi alls. Nu håller vi tummen för nästa vecka!

Här stökas det

Japp, idag har det stökats här hemma. Jag har bakat tårtbottnar och gjort i ordning lasagne, som ska in i frysen till nästa helg. Då ska nämligen grodan döpas! 😁 

Alltså den här lilla donnan! Jag älskar henne mer än ord kan beskriva! Den sista bildens min är underbar! 😂

Det är så skönt med mat som man kan förbereda så mycket innan för veckan kommer mest bestå i sjukhusbesök för min del. Det är inskrivning inför operationen och det besöket beräknades ta 4-6 timmar. Jag ska ta prover och efter det möte med kirurg, sjuksköterska och narkosläkare. Dagen efter är det röntgen av magen och det besöket tar 1-5 timmar. Förhoppningsvis kan de med hjälp av röntgen se om det är trångt någonstans och det är det som orsakar smärtan och alla svårigheter med att äta. Visst är det bra att jag går ner i vikt men inte av denna anledningen och jag mår långt ifrån bra. Både kropp och själ tar stryk så nu måste felet hittas!

Men på söndag är det alltså dags för lillgrodan att döpas. Min mormor, moster och två kusiner kommer och stora kusin har med sin sambo. Sedan är två av storasyskonen här och jag både önskar och hoppas att de andra vill vara med också! 

Snart är det dags

I onsdags förra veckan var jag på en helt vanlig rutinkontroll hos barnmorskan. Allt såg fint ut till det kom tills urinprovet togs. Leucocyter i urinen vilket tyder på en UVI. Odling skickades i torsdags och i måndags kom svaret att det är GBS (grupp B-streptokocker) jag går med… Det är mindre roligt förstås men jag hoppas innerligt att jag hinner in i tid till förlossningen så jag kan få antibiotika och att grodan inte blir eller är sjuk! Eftersom det är så pass nära till BF så behöver jag inte äta antibiotika innan. Ja, det är vara 8 dagar kvar till BF 22/12 men likaväl som allt kan sätta igång nu så kan det dröja in i januari innan det är dags. Men himmel som jag längtar efter vår lilla groda! ❤ 🙂

Idag, eller igår rättare skrivet, var vi och skrev under papper om faderskap och gemensam vårdnad. Ni förstår om man inte är gifta så går sånt inte automatiskt. Men riktigt skönt att det är gjort nu!

Allt mitt arbete med skolan är också klart vilket känns enormt skönt! Nu kan jag slappna av för denna terminen och bara njuta. Tänk att jag faktiskt fixade även denna terminen och med riktigt fina betyg i kurserna också! 🙂 Så stolt, glad och tacksam att jag började plugga i våras och har fixat det så bra. 🙂 Hur det blir nästa termin får vi se, allt beror på hur det går med grodan. Tanken är dock att jag ska klara av nästa termin. Vet att ett par är skeptiska till att jag kommer göra det men det återstår att se. Provar jag inte kan jag inte veta och det skulle inte vara hela världen om det blir uppehåll på en eller två terminer!

Jag undrar så var det här året har tagit vägen? Allt har gått så enormt snabbt och någonstans vet jag inte om jag hunnit med riktigt. En sak vet jag iaf och det är att jag är otroligt tacksam för att jag träffade min sambo och att jag är där jag är idag! ❤

60 dagar kvar

Ja, idag säger beräkningarna att det är 60 dagar kvar till grodan tänker berika våra liv utanför min mage. Men vi får väl se, sambon tror att det blir tidigare medan jag tror att det dröjer till januari. Jag mår otroligt bra bortsett från foglossningen men så längejag håller mig ifrån trappor och backar är det ändå hanterbart. Ätandet går så där och jag har dagligen galet lågt blodsocker men bättre lågt än högt 🙂 

Just nu hickar grodan för fullt och det händer flera gånger varje dag. Så mysigt med alla rörelser och bökande, det är först nu jag har börjat vänja mig vid allt som händer inom mig även om jag blir alldeles fascinerad varje gång det rör sig. ❤ 

Något som är riktigt skönt är att vi har köpt barnvagn, babyskydd, säng och kläder till första tiden. Allt begagnat men otroligt fint! 🙂

Att det är 60 dagar kvar till BF betyder att det är 60 dagar kvar till terminen är slut. Hälsopedagogiken är slut och slutbetyget där blev B! 🙂 ❤ Läraren påpekade att hon sällan ger högre betyg än C så jag är MER än nöjd! Nu har vi påbörjat Etik och människans livsvillkor. En rolig och intressant kurs. Ett prov och två inlämningsuppgifter, en individuell och ett grupparbete, väntar i denna kurs. I medicinkursen är det två inlämningar kvar och i morgon får vi uppgiften om cancer. Hittills har ju medicinkursen gått över förväntan för mig och jag är så otroligt glad och tacksam för det! 🙂

Idag blir det städ och tvätt här hemma.