Allt och lite till

Nu har snart en vecka till gått sedan jag kom hit till mina underbara vänner. För tillfället bor jag här och det känns riktigt skönt. Jag kan vara mig själv, jag får vara precis hur ledsen eller glad som jag är. Vi gråter och skrattar ihop. Barnen boostar mig med enorma mängder energi och glädje! Att få känna mig behövd och älskad är helt underbart! Barnen vill ha hjälp av mig med läxorna. Maten jag har lagat har varit uppskattad av alla, so far.
J frågade om jag inte skulle hämta Gucci och ha henne hos mig vilket känns väldigt skönt! För mig är det verkligen inte en självklarhet att någon öppnar upp sitt hem på detta sätt för att låta mig bo där. Vem hade trott att det skulle bli så här?
Jag är så oändligt tacksam för att jag får vara hos J, H och barnen! De får mig att orka stå ut och kämpa vidare!
Vet ännu inte hur framtiden kommer se ut men det får visa sig. Just nu tänker jag enbart ta hand om mig själv och försöka må bra.

Veckan som gått har jag legat dunderförkyld. Bättre idag men inte helt ok ännu. Igår tog J hand om mig hela dagen. Fixade varm mjölk med honung, vitaminer, hämtade vatten och kaffe. Jag bara låg i soffan och sov med feber och grym värk i bihålorna.
Idag är J borta men H jobbar hemifrån. Jag är lite piggare men fortfarande hostig, täppt och fruktansvärt trött.
Hoppas dock att jag är piggare i helgen för då ska vi åka till guldgrävarvänner på fest vilket ska bli oerhört trevligt!

Tänkte att jag skulle dela med mig av en före- och efterbild från op! Skriva även med texten som jag delade på Facebook och instagram.
”Till er som kallar GBP för quickfix säger jag bara, lägg ner! Det är ett enormt arbete som måste göras av oss opade!
Nu har jag tappat 40,1 kg, den 29 september är det 1 år sedan flytstart. Resan har verkligen inte varit spikrak och det första 7 månaderna mådde jag illa av allt och hade fruktansvärda smärtor i magen. I slutet av juni lyckades min psykolog övertala kirurgen att hjälpa mig och efter en titthålsop konstaterades att en slits behövde slutas och att den orsakat små tarmvred Varje gång som jag åt eller drack något. Efter den open verkar det gå bättre, även om jag mellan varven får hemska smärtor igen. Viktnedgången är jag mer än nöjd med och tycker mig inte behöva gå ner mer men vi får se var jag slutar! Jag är otroligt tacksam, trots allt, för mitt verktyg som jag fick!”

Igår gick ett nytt gästblogginlägg ut på Lev Ditt Liv! Jag är så otroligt stolt över att jag får blogga hos Mia och att jag har fått in henne i mitt liv! Önskar nu bara att allt ordnar till sig runt omkring så att jag kan orka ta tag i allt som hon ska få hjälpa mig med! Att ändra livsstil och få den hållbar är inte alltid så lätt.

Ett beslut är taget

Denna veckan har jag spenderat hos ett par vänner. Jag har tänkt, gråtit, varit arg och drömt extremt mycket men jag har också bestämt mig för vad som måste göras.
Jag och maken har haft ett ganska dåligt år bakom oss. Det började förra sommaren med att vi bestämde oss för att flytta från huset och mitt i flytten blev min operation av.
Vi trivdes trots allt ganska bra i lägenheten men det blev aldrig riktigt ordning.
Jag mådde inte alls bra och hade riktigt svårt att äta. Ofta var det ju så illa att jag inte kunde äta mer än digistivekex och piggelin. Jag antar att det tog hårt på maken och var lika jobbigt för honom som för mig.

I maj blev maken av med jobbet och det var självklart en enorm stress för oss båda.
Maken lyckades få en sjukskrivning men pengarna lät dröja på sig.

I mitten av juni lyckades min psykolog övertala kirurgen att jag skulle bli akutopererad så jag slapp gå med mina smärtor och kunde börja äta och dricka igen. Jag kom in akut på en måndag och blev opad på tisdagen. Efter det har maten funkat och jag är så otroligt glad och tacksam för det!

Däremot så kommunicerar jag och maken inte längre. Jag frågar om saker och får bara ett: Jag vet inte! Till svar. 😦 Så har det varit sedan vi flyttade från huset. Det har inte gått att prata med honom.
Sommaren har vi spenderat i Ädelfors och där har inget blivit bättre.
Alkoholen har flödat, det har blivit svårare och svårare att prata med honom, skulderna har ökat och jag visste inte vad jag skulle ta mig till.
Jag blev hämtad av vänner för att hon inte tyckte jag skulle vara kvar en sekund till så nu är jag här i stora familjen och trivs. Så mycket som jag skrattat och pratat i veckan var länge sen som jag gjorde.

I dag ringde jag maken och berättade hur jag tänkt mig framtiden. Att jag tycker vi ska vara ifrån varandra ett tag framöver, säga upp lägenheten. Han kan vara i husvagnen och jag kan flacka runt lite här och var. En vecka här och en vecka där.
Han blev förstås otroligt ledsen men jag känner att jag inte orkar tjata om allt längre. Efter onsdagens samtal från kronofogden att två hyror inte är betalda så ruttnade jag totalt. Då var det inte svårt att bestämma mig.

Skilsmässa blir det inte ännu utan jag har bara bestämt att vi ska bo åtskilda sen får vi se vad framtiden har i sitt öde.

För mig känns det skönt att jag har bestämt mig nu!

Varför alla dessa tankar

Hur jag mår?
Ja det vet jag inte riktigt. Varken orkar, vågar eller vill känna efter riktigt. Kroppen är ganska ok nu i alla fall men huvudet är så fullt av tankar att jag varken vet ut eller in.

Hur jag än vrider mig så har jag rumpan där bak och hur det än blir så kommer antingen jag eller någon annan att bli ledsen.

Jag orkar inte längre tänka!

Badrum

Att planera och möblera i ett badrum är inte alltid det lättaste. Många gånger kan jag drömma mig bort och önska att jag skulle kunna riva bort allt i badrummet och bara göra om där för att få mer förvaring och ytterligare ett snyggt rum hemma! När jag sitter där i mina drömmar surfar jag ofta runt och jag fastnade för http://www.aspenbad.se så mycket fina och bra saker! Det finns inspiration, förslag och allt man kan behöva för att inreda badrummet! 🙂

Det är rätt märkligt att så många glömmer bort sitt badrum kan jag tycka. Så även jag många gånger, men kanske kan det bli andra bullar nu med Aspenbads badrumsmöbler! 🙂