Bitter deluxe

Ikväll är jag på sånt där jävla skitpissigt humör. Ja ursäkta språket!

Endomagen värker och det känns som om den ska sprängas vilken sekund som helst, jag dumpar på vad jag än stoppar i munnen och verkligen ALLT är skit. Jag gick och la mig bara för att skona sambon men är kudden som den ska? Nej, klart den inte är…. 😠 

Hoppas på lite sömn och att morgondagen är bättre!

Operationen är gjord

I går kom jag till kirurgmottagningen strax innan 9 för att bli inlagd på dagavdelningen. Det var dags för operation. När jag väl kom in vid 10 fick jag byta om och dropp blev satt sedan var det en låååång väntan. Vid 14 blev jag ivägrullad till op. Personalen var helt fantastiska och tog så väl hand om mig! Strax efter 17 kom jag till uppvaket och som vanligt hade jag väldigt ont när jag vaknade. Blev kvar där till ca 19 då jag fick komma upp på avdelningen jag ligger nu. Sköterskan jag pratade med här i går kväll berättade att jag bl.a. hade sammanväxningar i magen som hade åtgärdats men att det även var mer åtgärder som Torsten kommer prata om på ronden. Jag är ordinerad endast klara vätskor till att börja med och jag måste ta det väldigt lugnt så på något sätt känns det som om han fick göra om delar av op som han pratade om på inskrivningen, men vi får se vad han säger när han kommer. Jag är så oändligt tacksam att det var just Torsten som tagit hand om mig och ännu mer tacksam över att jag faktiskt inte är galen och knäpp utan att det fanns saker att åtgärda! Jag har haft väldigt svårt att sova i natt men jag tror bestämt att smärtlindringen börjar göra nytta nu så kanske att jag kan sova några timmar. 

Någon quiqfix är verkligen inte en gastric bypass trots att väldigt många verkar tro det. Jag har skrivit det förut men skriver det igen. För mig handlade inte operationen om att bli smal. Jag valde att göra op eftersom jag har PCOS och endometrios och skulle behöva hjälp att bli gravid, nu kom det ju av sig själv ändå 🙏. Jag medicinerade för högt blodtryck och insulinresistens vilket jag kunde sluta med efter op. Jag har varit smal i perioder men då har jag tränat 7 dagar i veckan och ändå bara kunnat äta minimalt med mat vilket till stor del på PCOS:en. Att jag blev smal på kuppen var bra ett enormt plus för mig. Jag gjorde op i oktober 2014 och den 12 december fick jag mitt första tarmvred, tack och lov löste det sig själv så jag behövde aldrig någon operation då men många timmar på akuten och en skiktröntgen. Efter drygt sex månader hade jag gått ner över 30 kg men jag levde också på digestivekex och piggelin. Det var det enda jag kunde äta utan att få ont. Min psykolog såg till så jag blev akutopererad och då slöts en slits som hade gått upp och den orsakade med största sannolikhet små tarmvred varje gång jag åt eller drack. Jag blev bättre och kunde börja äta och dricka igen! Den sommaren mådde jag faktiskt riktigt bra. På hösten började dock allt ta fart igen. Jag hade mycket smärtor och fick svårare och svårare att äta och vikten gick stadigt neråt. Efter ett besök på VC fick jag remiss till kirurgen på Sahlgrenska. I juni 2016 kom jag dit första gången och hade jag inte då varit gravid så hade jag reopererats redan då. Men gravid var jag och grodan såg till att ta den näringen hon behövde och graviditeten flöt på över förväntan! ❤️ Vid återbesöket i november bestämdes att jag skulle komma tillbaka på ett nytt besök i januari/februari för ny bedömning och planering av op. Det drog ut lite på tiden men i april var det dags och det var nog det absolut kortaste läkarbesök jag varit på. Hade inte jag frågat när operationen kunde tänkas bli av hade besöket blivit ännu kortare. Passageröntgen gjordes utan fynd och ja, här ligger jag nu reopererad och sammanväxningar och något mer är åtgärdat. Nu hopps jag bara på att allt blir ok så jag kan börja äta igen! Å kanske, kanske kan jag slippa de ständiga hypoglykemiattackerna! Smal har jag blivit förvisso men jag har långt ifrån mått bra. 

Om ni bara visste hur enormt mycket jag saknar min lilla groda! Min älskade lilla tjej men de kommer och hälsar på mig idag och förhoppningsvis får jag komma hem under morgondagen. 

Helgen som gick var vi hos min mormor. Julia skiner upp som en sol så fort hon ser sin gammelmormor. De har något speciellt ihop de där två. ❤️ Mormors enorma glädje över att grodan faktiskt är här. Nä, för det är verkligen ingen självklarhet att hon finns. Efter alla år av kämpande och försök. Men till slut kom hon, äntligen var det meningen ❤️❤️❤️

Svårt att sova

Kan inte sova fast jag är så otroligt trött… Maken ligger bredvid mig och snarkar och Gucci sover vid mina fötter.

Jag har ont i magen och kan inte bestämma mig om det är endometriosen, mensvärk eller open som är orsaken.
Ligger och lyssnar på P3 dokumentär och hittills har jag lyssnat på tvångssteriliseringarna och lobotomering i Sverige. Nu ligger jag och lyssnar på mordet av Helén i Hörby.
Jag brukar alltid somna till någon av dessa dokumentärer men tydligen inte i natt.

Ont i magen

Jag har så grymt ont i magen. Igår när det började trodde jag att det kunde vara mensvärk men i natt har smärtan förändrats och jag är inte lika säker på att det är mensvärk länge. Men vi får väl se hur det utvecklas.

Ikväll är det julmys med Skaka, men vi blir nog inte så många som det verkar.
I morgon och söndag är det sedan rep.

Trist

Fy bubblan så dåligt jag mått idag. En grym huvudvärk och jag lyckades svimma offentligt. Antar att allt beror på det minimala energiintaget jag har just nu. Jag kämpar på men det är rätt tufft.

När jag pratade med kirurgen i går så trodde han dock att inget är galet med lilla magen eftersom jag inte kräks men att kroppen nu behöver tid för återhämtning och läkning. Han förklarade att liksom ett ärr på utsidan av kroppen i början är hårt så är även ärret på insidan det och drt behöver tid för att mjukna och bli följsamt.
Vad som är riktigt jobbigt är att jag förmodligen inte kan fortsätta på scen. Med tanke på hur kroppen mår så måste jag trots allt sätta den i första hand. 😦

Igår pratade jag med en barnmorska på gyn för att få nytt preventivmedel utskrivet eftersom det inte är säkert att äta p-piller efter operation och man inte bör bli gravid inom det närmaste året. Hon ville att en läkare skulle kolla på det först men hon trodde inte att det skulle vara något problem. Idag var jag och hämtade ut Nuvaring. Hoppas att det ska funka nu!

Nä, måste krypa ner under täcket nu, fryser som en dåre och huvudet tar kål på mig…

Orolig

Alltså just nu mår jag inte så jäkla bra… Jag har sjukt ont i magen, jag blöder tack och lov inte men det gör galet ont. Barnmorskan som vi var hos idag och som vi ska ha resten av graviditeten, sa att det är ganska normalt att man har som mensvärk i början av en graviditet, det drar och sliter i ligament och livmodern som växer varje dag ska få plats bland de andra organen. Men hon sa också att man kan ha fördröjda eller tysta missfall… MA där kroppen behåller graviditeten och man har gravidsymtom fast fostret dött. Det kändes ju inte så överdrivet bra direkt… Men jag hoppas att det ”bara” är växtvärk och att det är tack vare endometriosen som det gör så pass ont. Magen är supersvullen idag också.
BM verkade ganska så bra trots allt. Erfaren och noga. Hon tog blodtryck eftersom jag är ”så tjock” och idag låg det lite högt, då sa hon att det var bäst att skicka en remiss till specialist mödravården direkt. Jag är dock ganska säker på att det hela berodde på att jag precis berättat en del om min uppväxt och var ganska upprörd över det. Nåväl bra att det blir kollat!

Oj, det har gått några timmar sedan jag började skriva nu. Då satt jag i Norrköping på en bänk och väntade på maken som for runt på stan. Nu ligger jag hemma i sängen och klockan är 00.40.
Känner fortfarande av magen men blir bara mer och mer säker på att det är växtvärk. Det är klart vi ska få en liten bebis! 🙂
Fast gissa om jag vill att det ska bli 8/9 nu så jag får det där ultraljudet gjort!

Det blev ingen resa till Motala idag förresten. Efter att vi varit på MVC i morse så bestämde jag mig för att inte åka.
Den snälla sköterskan som ringde i fredags ringde upp mig och gratulerade och sa att hon skulle stryka min remiss och sedan var jag varmt välkommen att skicka in en ny remiss när det väl blev dags 🙂

I glädje och sorg

Hahaha, jag ska bli MAMMA!!! I en vecka har jag vetat om det men inte vågat tro att det är sant trots att det digitala testet visade Gravid, ikväll tog jag dock ett nytt test och fasiken, det där strecket går inte att ta miste på!!! 🙂

image

Idag ringde jag MVC för att boka in det första mötet så den 27 augusti ska vi dit jag och maken för lite information. Sedan blir det inskrivning vecka 12.

Det är ju så märkligt för detta var första månaden på ett år som vi inte alls försökte. Jag åt inte Pergotime och hade verkligen ingen koll på var i cykeln jag var. Jag hade accepterat att det blir ingen bebis detta år utan jag hade ställt in mig på att få igenom GBP operationen. Jag gjorde första testet i söndags förra veckan bara för att då mensen att komma. Men då dök det upp ett svagt, svagt streck, så svagt att jag trodde det var fel. Jag sa inget till maken men gissa om jag blev förvånad när han sedan på måndagen kom hem med ett digitalt gravtest och bad mig testa! Det visade gravid 1-2 så det var verkligen sant! ❤
I april beräknas den lill* födas!

Vad som är däremot är otroligt jobbigt är att vi ikväll har sista timmarna med Liten. Hon har fått biverkningar av kortisonet som inte är acceptabla så i samråd med veterinären så får hon somna in imorgon… Ett otroligt tungt beslut men det är det absolut bästa för vår lilla Liten

image